Skrivet 11 Aug 2007
Vi är på semester hemma hos mamma, numera sedan 1 maj 11:42 också mormor, i ett litet fiskeläge vid Öresund. Underligt väder. Luften känns fuktig på ett sätt som får mig att känna mig som om jag vore på resande fot betydligt närmre ekvatorn, istället för här på denna plats som under den allra största delen av mitt liv varit hemma. Efter en sådan där dag då jag velat mycket och tankarna nästan överlappat varandra, istället för att avlösa varandra, behövde jag promenera. Helst hade jag velat gå sådär långt och raskt så att det känns i benen. Eftersom skymningen började falla och jag inte ensam kände för att i mörker sitta och amma min lille son någonstans längs vägkanten, bestämde jag mig för en kort promenad. Så glad att jag kom ut!
Vågorna kluckade alldeles lugnt, det lyste varmt ljus ur många fönster och vinden kändes som en alldeles lagom varm filt. En känsla av att vara omsluten, ja till och med en del av något omslutande; "Så är vi fastän många en enda kropp..." infann sig. Tankarna vandrade till en ung kvinna i Bagdad P1 med jämna mellanrum intervjuar över telefon. När kunde hon vandra så här senast? Kan hon någonsin känna sig beskyddad? Hur klingar budskapet "Var inte rädd" som bibeln rymmer 365 gånger, en för varje dag på året, i hennes öron?
Jag gick allt långsammare för att promenaden skulle räcka länge. Johannes somnade i vagnen. Jag började be med och utan ord. De sista minuterna på promenaden läste jag en av de få dikter jag kan utantill om och om igen högt för mig själv. Stig Dagerman: "Världen kan du inte göra om / Stilla din oroliga själ. / Blott en sak kan du göra, / en annan människa väl, / men redan det är så mycket att själva stjärnorna le. / En svältande människa mindre betyder en broder (jag la till eller syster) mer."
Det blev en bön.
Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan förändra och vishet att inse skillanden. (Bön från AA) Godnatt, sov gott, alla när det blir dax; här, i Bagdad och allerstedes.
Carin
Monday, August 27, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment