Igår 24 oktober gick FN-dagen 2007 av stapeln

Kära vänner, bekanta och ni som är främlingar jag (ännu) inte lärt känna,

jag antar att många av er redan nåtts av detta upprop, men jag vill försäkra mig om att ni alla får det. Jag vet inte mkt om organisationen som står bakom, men mitt intryck är att det är en grupp människor som är medvetna om vad de försöker göra och just försöker göra det de kan. Så viktigt att inte tystnaden lägger sig som ett förlamande bandage kring deras engagamang. Så om ni inte skrivit under deras uppror kring burma, gör det nu! Tar högst 5 minuter.

Hoppas ni mår bra allihop. Höstsolen lyser idag med här i Göteborg!

Igår på FN-dagen ägde en så fin liten manifestation rum på ett torg här i Göteborg. Café asyl och Ingen illegal stod bakom bl.a.. En ung kvinna i min ålder pratade så klokt, nyanserat, engagerat och med upprört lugn om de papperslösa flyktingarnas situation i vårt land! I vårt land. Tiggaren på stan kan vara missbrukare, papperslös, tortyroffer... vi vet inte, men visst borde vi alla lite oftare våga se tiggaren i ögonen. Jag tycker själv det är ett svårt avgörande varje gång huruvida jag ska lägga pengar i papperkoppen/på tidningen/i hatten/i handen eller inte. Jag vill ju precis som ni hans/hennes bästa, men hur vet jag vad som är bäst för en främmande människa? Vem är jag att döma?

FN-dagen för min del blev en alldeles speciell dag, med så många speciella möten. Efter att ha skrikit på en alkoliserad man i brunnsparken som gav sig på en invandrarkvinna gång på gång med orden -Stick hem, stick hem. Stod jag några minuter senare med denna alkoliserade mans högra hand i min vänstra. Han grät, grät och grät och frågade mig gång på gång. -Men vad ska jag göra, jag har inte träffat min dotter på 13 år!? Hon är som du lite över 20 och så vacker, men hon säger att jag är död. Jag frågade honom om han inte tror det beror mycket på att hon är rädd att han ska dö. Han fortsatte gråta och sa, jo, jo, jo, men vad ska jag göra? Skriva ett brev föreslog jag. Men jag vågar inte, jag tror inte jag vågar svarar han. Men om vi gör det tillsammans försöker jag och känner att jag kanske lovar för mycket. Jag tror inte jag vågar iallfall säger han, men jag vill gärna försöka...

Samtalet fortsatte en stund till tills jag klargjorde att jag måste gå för att vara med i en demonstartion för alla människors rätt att söka asyl, även de papperslösa. Han blev inte provoserad. Jag bad honom att aldrig mer ge sig på invandrare han möter. -Men dom äter på mig, det känns som om dom äter på mig, svarade han.

VARFÖR GER SIG OLIKA UTSATTA GRUPPER SIG SÅ OFTA PÅ VARANDRA?! VARFÖR VÅGAR VI INTE OFTARE TA VARANDRAS HÄNDER?

När jag kom till kören på kvällen hade vår körledare förbrett bön för FN-dagen som avslutning. Han läste några vackra ord ur Bönboken, tradition och liv s. 355

"En globaliserad värld är redan förverkligad i ett land på jorden. Det landet finns inom var och en av oss, och dyker upp ur dimbankarna varje gång vi känner igen en bit av oss själva i en främmande".

Inatt har vi fått sova allihop i vår lilla familj efter veckor med mycket nattvak. En gåva så stor som någon. Jag skulle vilja våga tro att när vi når FN-dagen nästa år så är vår värld årminstone lite, lite rimligare.

Tage Danielsson har skrivit en sådan fantastisk sångtext jag ibland brukar nynna:

"Var blev ni av ljuva drömmar om en rimligare jord, ett nytt sätt att leva var det bara tomma ord..."

Kram Carin
med hälsningar från hela vår lilla familj. Vi mår bra alla 4! (Petter, Johannes snart 6 mån, jag och moster Anna)

UPPROP FÖR BURMA, LÅT INTE TYSTNADEN RÅDA

Dear Avaaz member,

What Avaaz members have done so far:789,479 petition signatures , hand-delivered to UK Prime Minister and UN Security Council member Gordon Brown. (Video here.) $315,000 raised for the Burmese democracy movement. 33,403 emails to EU leaders urging targeted sanctions. 1,952 messages sent to Singapore's Foreign Minister George Yeo. 100+ protests in cities worldwide against the Burmese regime. 1 global ad campaign, including a full-page ad in the Financial Times pushing China to act.
If they haven't yet, ask friends to sign the petition !Burma's streets are quiet--no mass demonstrations, no riot police. But the calm is an illusion. Change is coming to Burma, and we are all a part of it. Here's where we stand: The regime has massacred, tortured, and intimidated its critics at home, and continues its night arrests and brutal interrogations. But while it has momentarily silenced the domestic opposition, its attacks on the revered Buddhist monks ignited an anger amongst the Burmese people that cannot be extinguished. Contacts inside Burma tell us that the demonstrators are steadily regrouping, even in the face of the deadly crackdown. And around the world, the roar has grown deafening--so powerful that governments are scrambling for ways to bring new pressure to bear on the junta. Government leaders and the media have publicly credited the outcry of global civil society. Look at the statistics in the box on the right to see how, working alongside allies around the world, Avaaz members have begun to make a difference. Many Burmese members of Avaaz have written in. Here's a note from one of them--Trisa, now living abroad:
I am one of the 8888 uprising generation. Since the September uprising in Burma, I can't get good night sleep. I can't contact my remaining families and friends if they are ok... The voice of the world is very powerful. I have heartfelt thank you for all the supporters. Your voice can change our lives! And here's a note from an Avaaz member, Lynn in London, who joined a group of Burmese monks to hand-deliver the Avaaz petition--contained in a big red box--to UK Prime Minister Gordon Brown, a permanent member of the UN Security Council, on the steps of 10 Downing Street last week:
When I put my hand on the red box, which held the 753,000 signatures from around the world collected by Avaaz, I imagined the outrage of the many people from every country in the world, every culture, every race, and every religion, contained within this box which was about to be presented to the Prime Minister of the United Kingdom. I thought about what it might mean for these Burmese monks whose religious brothers far away had been hurt and mistreated by the crackdown, to know that in every country in the world, people were supporting them. And here's what May Ng, a Burmese writer, editorialized on the news site Mizzima after seeing our petition:
As their voices have been heard and their faces have been seen, Aung San Suu Kyi and the people of Burma will no longer be alone. Avaaz.org, whose mission is to ensure that the views and values of the world's people shape global decisions, will make sure that Burmese people will have a voice over their own fate from now on.Avaaz will share the struggle of the Burmese people until the struggle is won. Our goals are constant: transition, dialogue, reconciliation, and democracy. We will also continue to take action together on many urgent issues, from climate change to peace in the Middle East to human rights--but we will not turn from the cause of the Burmese people. We believe that every human life has equal value, whether in Berlin, Beijing or Rangoon. As Aung San Suu Kyi once urged, we will use our freedom to promote theirs. With hope, Ben, Ricken, Paul, Galit, Graziela, Iain, Sarah, Pascal, and Milena--the Avaaz team PS: 52 years ago today, the UN charter enshrined "the principle of equal rights and self-determination of peoples." Twelve years ago today, Aung San Suu Kyi was imprisoned. And today, in key cities around the world, protesters held a new wave of protests; the first shipment of supplies, paid for by Avaaz members, left for Burma--and the junta agreed to re-admit Ibrahim Gambari, the U.N. envoy who is working to build a dialogue between the regime and the opposition, earlier than previously announced. It's been a long struggle, but the most important ones always are. PPS: If your friends haven't yet signed the petition, urge them to sign at: http://avaaz.org/en/burma_hope_lives/6.php/?cl=34002255 PPPS: Some further reading: Voices from within Burma:http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/7058610.stm andhttp://www.globalvoicesonline.org/-/world/east-asia/myanmar-burma/andhttp://www.mizzima.com/MizzimaNews/Interview/01-Oct-2007.html Avaaz's Paul Hilder "People Power can win": http://commentisfree.guardian.co.uk/paul_hilder/2007/10/people_power_can_win.html ____________________ [-525.866375-] ABOUT AVAAZ Avaaz.org is an independent, not-for-profit global campaigning organization that works to ensure that the views and values of the world's people inform global decision-making. (Avaaz means "voice" in many languages.) Avaaz receives no money from governments or corporations, and is staffed by a global team based in London, New York, Paris, Washington DC, Geneva, and Rio de Janeiro. You are getting this message because you signed "Stand with the Burmese Protesters " on 2007-10-01 using the email address carin.olmunger@gmail.com. To ensure that Avaaz messages reach your inbox, please add avaaz@avaaz.org to your address book. To change your email address, language settings, or other personal information, click here, or simply go here to unsubscribe.To contact Avaaz, please do not reply to this email. Instead, write to mailto:info@avaaz.org. You can also send postal mail to our New York office: 260 Fifth Avenue, 9th floor, New York, NY 10001 U.S.A.If you have technical problems, please go to http://www.avaaz.org/ or write to tech@avaaz.org for help.